Länkar till powerpoints

Här kommer länkar till ett par powerpoints. Av någon outgrundlig anledning kunde jag inte föra över judendomen...

Islam:
https://docs.google.com/present/edit?id=0ASvwjXaJ1HNqZGs5MzI4Nl8yOGNwYndia3Bn&hl=sv

Kristendom:
https://docs.google.com/present/edit?id=0ASvwjXaJ1HNqZGs5MzI4Nl8zMGY2ZHQ0ZmN4&hl=sv

Religionsbegreppet:

https://docs.google.com/present/edit?id=0ASvwjXaJ1HNqZGs5MzI4Nl8yOWZjZHA5bWdu&hl=sv

Betygskriterier Geografi VG och MVG

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven känner väl till världskartans huvuddrag och hur världsbilden har utvecklats, har goda namnkunskaper och drar slutsatser om avstånd och lägesrelationer.
Eleven arbetar med specialkartor över natur och samhällen, jämför förhållanden, finner samband och drar slutsatser om människors levnadsvillkor i olika områden.
Eleven förklarar hur människor lever och arbetar i skilda miljöer, utifrån såväl naturförhållanden och resurstillgångar som samhälleliga förhållanden.
Eleven beskriver olika klimattyper samt olika händelseförlopp som bygger upp och bryter ner naturlandskapet.
Eleven ser växelspelet mellan mark, vatten och klimat vad gäller vegetation och odlingsmöjligheter och förklarar hur människans handlingar påverkar landskapets utseende.
Eleven beskriver och förklarar hur jordens resurser ger förutsättningar för olika näringar och visar med exempel hur industrialisering, kommunikation och handel påverkar landskap och levnadsvillkor i olika områden och länkar samman platser och regioner.
Eleven identifierar samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering och användning av naturresurser samt reflekterar över konsekvenser av användning av alternativa resurser.
Eleven gör egna observationer och mätningar, använder centrala geografiska begrepp och sammanställer och presenterar egna studier med hjälp av geografiskt material.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven jämför förutsättningar, ser samband och förklarar skillnader mellan olika platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan.
Eleven studerar med hjälp av geografiska teorier och metoder lokala förhållanden i ett globalt perspektiv eller omvänt, och använder därvid sina kunskaper i nya sammanhang, definierar problem och drar slutsatser.
Eleven deltar och argumenterar i diskussioner om villkor för människors materiella liv, överlevnad och miljöansvar med stöd av geografiska kunskaper och ett geografiskt tänkande.

Sveriges energitillförsel

Länk till en jättebra sida där ni får reda på vart Sverige får sin energi ifrån:


http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energi-i-Sverige/Energitillforsel/


tack vare A.S.

Uppgift 4

Uppgift 4- framtidsvisionen!

Gör en framtidsprognos för hur ni tror att de nordiska länderna kommer att använda sina resurser i framtiden. Titta först på energisektorn i Sverige och hur vi använder energi idag. Vilken förändring kommer vara nödvändig?

Frågor:

- vart får man sin energi ifrån idag?

- hur stor del av den energin är importerad?

- hur tror ni att man kommer att göra i framtiden?

Material:

I denna uppgiften får ni använda vilket material ni vill. Ni skall även göra en kvalificerad gissning av vad NI tror, men var noga med att hitta något stöd för det ni baserar era åsikter på!

Tips:

Gå till www.landguiden.se och jämför fakta om energiförbrukning och energiproduktion.

Vad är oljeekvivalent? Wikipedia svarar:

Ton oljeekvivalenter

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Ton oljeekvivalenter oftast förkortat toe (från engelskans Tonne of Oil equivalent) är en energienhet baserad på förbränning av ett ton råolja, motsvarande ca 42 Gigajoule (beroende på oljans kvalitet).
Toe används ofta för jämförelse mellan olika energikällor. Vanligt är då att använda Megatoe (Mtoe = miljoner ton oljeekvivalenter).

Uppgift 3

Nordens resurser

Uppgift 3 - de nordiska ländernas markanvändning

Nu har vi tittat på hur de naturliga krafterna har förändrat vårt landskap i Sverige. Nu är det dags att titta på de övriga nordiska länderna. Vilka naturliga förutsättningar har de olika länderna? Genom att använda en kartbok kan vi få information om hur de nordiska ländernas jordmån ser ut plus annan fakta. Genom att titta på länderna via Google Earth kan vi skaffa oss en väldigt bra bild av detta. Det vi undersöker kan vara olika nyanser av grön färg vilket står för t.ex. odling eller skogsmark. Vi kan även titta på hur högt över havet olika platser i landet ligger och hur man utnyttjar det.

Uppgift:

Använd olika typer av geografiskt material för att titta på hur de nordiska länderna använder sina naturresurser. En bra inledning kan vara att ta reda på hur de nordiska ländernas jordmån ser ut. Använd både kartboken och Google Earth för att ta reda på hur markanvändningen ser ut.

Nedan finns även statistik hämtad från landguiden om de nordiska ländernas huvudsakliga näringar och exportvaror. Dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

Statistik hämtad från landguiden.se (se nedan)

Viktiga näringar Viktigaste exportvaror Europa Danmark privata och offentliga tjänster, livsmedelsindustri, bryggerinäring, svinuppfödning, mejeriproduktion, fiske maskiner, instrument, jordbruksprodukter, olja, läkemedel, kemiska produkter, möbler, textil- och konfektionsvaror, fisk och skaldjur Finland högteknologisk industri (IT, telekom), verkstadsindustri, skogs- och pappersindustri, skogsbruk, järnmalmsbrytning elektronik- och telekomprodukter Island fiske, industri (fiskprodukter), aluminiumproduktion, datateknologi, genteknik fisk och skaldjur, aluminium Norge olje- och naturgasindustri, tjänster, skogsindustri, elektrometallurgisk och elektrokemisk industri, produktion av vattenkraft, aluminiumtillverkning, konstgödsel olja, naturgas, metaller, maskiner, fisk, kemiska produkter Sverige telekom-, pappers-, stål- och läkemedelsindustri verkstadsprodukter och andra industrivaror, kemiska varor, papper och trä, järn och stål

Uppgift 2

Nordens resurser

2) Uppgift 2 - varför ser vårt landskap ut som det gör?

När vår senaste istid avslutades för ungefär 10.000 år sedan formades det landskap vi har idag, och sedan dess har väldigt lite skett på naturlig väg. Nu ska vi undersöka vilka spår inlandsisen lämnade i vårt landskap.

Material:

Länk till SGU

http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jord/jordarter_bildning.html

Använd informationen som finns på denna länk. Här beskrivs ganska ingående med text och bilder hur Sveriges landskap har formats efter den senaste nedisningen. Er uppgift idag är att med egna ord beskriva hur varje färg på jordartskartan har bildats. Jag vill att ni fortsätter skriva i ert arbete som ni började på förra gången och helt enkelt fyller på med mer information om alla färger ni skrev om sist.

8 D SO

Här kommer allt som rör 8 D SO att finnas